Denna text bör läsas med en liten nypa salt, eftersom jag inte identifierar mig som allt för tekniskt begåvad. Någon kunde argumentera att en tvångssvenska-kolumnen ingalunda måste behandla samma tema som resten av Q-kautinen, men äventyrslysten som jag är tar jag med tindrande ögon emot utmaningen, att skriva om teknologi trots mitt knappa kunnande inom området.
Om vi tänker oss att vi ska gräva till grund och botten i fenomenet teknologi, så måste vi ta oss ända till begynnelsen, till då solen ”tändes” och började lysa solenergi på vårt klot. Detta tillät fotosyntesen och så småningom också uppkomsten av människosläktet, som man kan beskriva som mor och far till all teknologi i dagens läge.
I takt med att människosläktet levde sig genom stenåldrar och därpå följande metallåldrar utvecklades till en början en rad primitiva uppfinningar – eld, järn, glas, hjulet, språk, olika metallblandningar och så vidare. I Mellanöstern utvecklades turbiner och klockverk grovt sett kring år 1000 eKr. På 1500-talet och framåt verkade en rad viktiga vetenskapsmän vi tidigare stiftat bekantskap med i fysikböckerna – Galileo Galilei, Evangelista Torricelli, Isaac Newton och så vidare.
På 1800-talet började sedan grunden till alla dagens bekvämligheter uppfinnas på löpande band (till en början endast uttryckligen, eftersom det löpande bandet egentligen anses ha tagits i bruk av Henry Ford först i slutet av 1800-talet). Under 1800-talet uppfanns batteriet, ångmaskiner, motorer, kameror, telefoner, radion, bilar, diskmaskiner och röntgenapparater. Uppfinningsblomstret fortsatte in på 1900-talet med dammsugare, motorsåg, tv:n, kylskåp, kevlar, jazz och till och med tuggummi! De senast nämnda uppfinningarna lönar det sig att spana in under det thoracala medicinarspexet Capone nästa vår.
Fortfarande löper utvecklingen vidare i rasande takt. Som studerande lever vi i en genombrottstid där man i vår barndom knappt hade svartvita Nokia-telefoner och OH-maskiner i skolan, medan vi nu har smarttelefoner och tar det för givet att datorskärmar kan speglas upp på större skärmar. De nördigaste går så långt att de kan styra alla elektriska apparater i hemmet via sin smarttelefon, utan att fysiskt behöva trycka på en massa primitiva knappar.
Inom vår bransch står teknologins utveckling i dessa tider mången man och kvinna på läpparna. Apotti, som nyligen tagits i bruk i Pejas, väcker många känslor. Stora allmänna nyhetskanaler har beskrivit övergången som relativt smidig och processförsnabbande, men ryktesvägen har säkert de flesta hört att övergången de facto inte alls varit smidig, eller har i alla fall inte känts så. Allt lär vara svårhittat, systemet är svårt att lära sig, varje dag kommer det nya direktiv och instruktioner om hur systemet ska användas. I en HUS-buss från ett sjukhus som här får bli anonymt jämförde man övergången från gamla, trygga Miranda till nya Apotti med att plötsligt byta om till vänstersidig trafik efter alla dessa år.
Som den optimistiska kandidaten på startmetrarna av min medicinska karriär ser jag ändå inte situationen som så hopplös. Det är klart att det tar tid att lära sig ett nytt användarsystem, men nog ska det alltid gå att lära sig till slut. Speciellt inom vår bransch bör vi hålla sinnet öppet för nya teknologisk apparatur, eftersom syftet med alla dessa tekniska finheter (vare sig det handlar om robotkirurgi eller nya patientdatasystem) ändå strävar efter samma sak som vi, nämligen att ge patienterna den bästa möjliga vården.
Text och bild: Sara Sainio
Chefredaktör, Meditrina
Deprecated: Function get_magic_quotes_gpc() is deprecated in /home/kandidaadh/qk2020/wp-includes/formatting.php on line 4826
Deprecated: Function get_magic_quotes_gpc() is deprecated in /home/kandidaadh/qk2020/wp-includes/formatting.php on line 4826
Deprecated: Function get_magic_quotes_gpc() is deprecated in /home/kandidaadh/qk2020/wp-includes/formatting.php on line 4826
Deprecated: Function get_magic_quotes_gpc() is deprecated in /home/kandidaadh/qk2020/wp-includes/formatting.php on line 4826