Pakkoruotsi: Köttfärslimpa

Fy fan! Vilket namn! För det första låter redan köttfärs i sig inte särskilt aptitretande – jag föredrar termen malet kött, s’il vous plaît – medan jag inte heller är ett stort fan av limpa (det är något i att ett bröd smakar sött som bara inte platsar). Vi har med sambon en del meningsskiljaktigheter gällande vad som hör till en god köttfärslimpa (*gag*). Medan hon inte vill höra ett ord om att ta med lite paprika förstår jag för min del inte vem i världen skulle komma på tanken att använda gräddfil i köttfärslimpa (Hon blandar det med köttet för att göra det saftigare – What?!). Men perkele, här ska ni se på limpa! Nämligen min idé av hur en ordentlig madafakin’ meatloaf ska se ut!

Ingredienser:

• 1 kg malet kött av gris, nöt eller annan valfri proteinkälla som går på två till fyra ben och käkar gräs och stuff

• ett paket bacon

• en eller två färska paprikor

• oliver av valfri sort

• kapris

1. Börja med att breda ut malet köttet på ett bakplåtspapper på bordet, i en rektangulär form av valfria proportioner. TÄNK INT’ ens tanken att hårdhänt börja knåda om dendär heliga massan. Den maldes av Guds sändebud och är perfekt som den är, precis som du! Och behöver bara masseras om något för att ha hållfasthet i rullningsskedet..
2. Till näst är det baconets tur. Sök fram din inre geometriker och maximera bacon:malet kött-förhållandet medan du ser till att åstadkomma en tillfredsställande symmetri av köttig härlighet! Kom ihåg, ärlighet är kärlek. Om du inte är nöjd med din approximering av det gyllene snittet i organiseringen av baconet är det bara att börja om!
3. Efter ovannämnda exekution av disciplin är det nu dags att låta kreativiteten flöda och sprida grova paprikastrimlor, oliver, kapris och vad som helst annat saltigt och inlagt som faller dig i smaken i ett obestämt kosmiskt mönster (men kolla nu för fan att de e någorlunda jämnt).
4. Nu återstår endast att rulla ihop detta som ser ut som bruden utspridd på hotellsängen på bröllopsnatten. Nyckelordet här är att få helheten rullad ihop så tätt som möjligt! Och packa in domdär ändorna! Vi vill ju såklart att allt det goda skall bli instängt, likt osteocyter i sina lakunor (hejhej kanditent), och smaksätta köttet.
5. 1 timme i 175°C i en ugnsfast form tills skapelsen åtar sig en ögonvattnande gyllenbrun yta.

Avnjutes till fördel med potatismos eller klyftpotäter samt ugnsgrönsaker. Allt detta rekommenderas sköljas ner med en medelmustig öl. Inte heller illa dagen efter, kall, i tunna skivor, majonäs/remoulade-dränkt. Ni kan tacka mig senare, jag är endast sändebudet som sprider detta evangelium.

Daniel Folger, Meditrinas chefredaktör

Skribenten önskar tacka mamma för detta kulinariska arv