Pakkoruotsi: December – en tid av traditioner

Hösten springer iväg och julen står för dörren. December är en tid som – åtminstone för mig – är fylld av traditioner. Det är saker, platser, mat och sysslor som hör till. Traditioner som har gått i familjen, i släkten och i våra kretsar i långa tider, rentav över 100 år. Det är inte så att julen inte kommer om man missar dem, men de ger ändå ett slags mervärde åt säsongen.

I början av december firar vi i vår familj ”lilla jul”. Det är inte samma sak som ”pikkujoulut”, utan en lugn kväll där hemma med familjen aftonen för första advent. Vi brukar äta gott tillsammans, ibland till och med tjuvstarta med julskinka och morotslåda. Som barn var det också viktigt att önskelistan var klar till dess, eftersom man på lilla jul fick lägga ut listan till tomtens nissar. De kom och hämtade våra önskningar där de låg under sopkvasten på trappan och hade man tur lämnade de ett litet paket åt en istället. Idag känns just den traditionen kanske inte direkt relevant, men jag uppskattar samvaron och myset hemma med familjen.

På självständighetsdagen är det dags för pepparkaksbak. En ledig dag med julmusik i hela köket, doften av nygräddade pepparkakor och en klump i magen efter all deg man har stoppat i sig. Mitt absoluta musiktips är Gregorian, några munkar som sjunger lugna julsånger i stämmor. På kvällen tänder vi två ljus i fönstret och tittar på balen på tv. I år är det tid för fest då vi firar 100 år, men jag tror att mina traditioner kommer att hålla i sig.

Den 13:e december infaller en av mina absoluta favoriter; Lucia. Lucia är ett helgon i den romersk-katolska kyrkan och ordet kommer från latinets lux, vilket betyder ljus. Traditionen är väldigt gammal med ursprung både från kristna och nordiska, speciellt svenska, kulturer. Med sång och ljus sprider lucia värme och glädje omkring sig mitt i den mörkaste tiden. Som barn fick man klä ut

 sig på dagis och sedan sjunga åt släkt och bekanta. Vi hade också länge som tradition att ta oss till domkyrkan och se då Finlands lucia skred ner för trappan med sina tärnor. Det var en stor kväll för en liten flicka!

Julhelgen är sedan en tid för sig med julmat, släktträffar, choklad och mycket värme. Det är gott att få fira en sådan ljus högtid mitt i vintern. Jag vill önska er alla en riktigt god december med några rader som jag värderar högt i min jultradition, ur adventssången ”Kom advent”.

Kom advent, tänd ditt ljus,

Rör vid våra hjärtan, värm i varje hus

Alla barn utan hem,

Låga sök dig närmre brinn för dem.

(Text: Lena Stenberg)

Jonna Gripenberg